Oregelbundna notgrupper
Sex sätt att dela tiden, vart och ett två gånger att lyssna på: först den vanliga delningen, sedan samma sträcka delad på annat vis.
En oregelbunden notgrupp är varken en tonhöjd eller ett tecken utan en delning av tiden: så många noter där andra annars hade stått. Takten blir varken längre eller kortare — den styckas bara upp på ett annat sätt.
Det låter sig förklaras illa och höras väl. Därför står varje fall på den här sidan två gånger: en gång i den vanliga delningen, en gång med samma sträcka delad i gruppen. Båda raderna varar exakt lika länge och båda ligger på samma ton — då är tiden det enda som skiljer.
Åttondelstriol
3 åttondelar på 2 åttondelars tid — den överlägset vanligaste gruppen. Den delar ett slag i tre i stället för i två och hörs i nästan varje swing- och bluesstycke. I tryck står den oftast utan klammer: balken håller redan ihop den, siffran räcker.
Fjärdedelstriol
3 fjärdedelar på 2 fjärdedelars tid. Samma delning som åttondelstriolen, ett våningsplan högre — det som delas är inte ett slag utan två på en gång. Den är märkbart svårare att träffa, eftersom mittennoten faller mellan två slag och inte har något att hålla sig i.
Sextondelstriol
3 sextondelar på 2 sextondelars tid, alltså en triol inuti en enda åttondel. Den står sällan ensam: i löpningar och snabba figurer följer flera på varandra, och då låter hela takten jämnt snabbare utan att tempot ändras.
Duol
2 noter på 3 noters tid — triolen baklänges. Den förekommer bara i sammansatta taktarter som 6/8, där slaget redan från början är tredelat: där halverar duolen det för ett ögonblick. I en taktart vars slag ändå är tvådelat fanns det inget för den att göra.
Kvintol
5 noter på 4 noters tid. Fem låter sig varken halveras eller tredelas, och just däri ligger dess tjusning: den lägger sig på tvären över pulsen och möter den först på nästa slag. Den spelas som en enda rörelse, inte som fem räknade noter.
Sextol
6 noter på 4 noters tid. Om man hör den som två trioler eller som tre par avgörs enbart av betoningarna — och därom har läroböckerna aldrig riktigt blivit ense. I tryck ger båda samma bild; vilken läsning som avses röjer musiken omkring.
Så känner man igen en oregelbunden notgrupp
På siffran. Den står ovanför noterna och säger hur många som pressats in i sträckan — en trea över tre åttondelar, en femma över fem sextondelar. Är noterna balkade håller balken redan ihop dem och siffran står ensam ovanför; är de det inte drar man en rak klammer omkring dem och sätter siffran i dess mitt.
Där förhållandet inte är självklart trycker somliga utgåvor båda siffrorna med kolon — en sjua över sextondelar kan i en sammansatt taktart betyda sju på fyras tid eller sju på sexs tid. Står bara en siffra gäller taktartens vanliga delning som det som ersätts.
Hur lång en enskild not blir
Räkningen är varje gång densamma: man tar den längd noten skulle ha utan gruppen och multiplicerar med det ersatta talet delat med det egna. En åttondel i en åttondelstriol varar alltså två tredjedelar av en vanlig åttondel, en sextondel i en kvintol fyra femtedelar.
I praktiken räknar ingen ut det mitt i spelet. Man räknar gruppen som en egen enhet — ta-te-ti för tre, ta-te-ti-te-ta för fem — och ser bara till att första noten hamnar på slaget och att nästa slag kommer i tid. Siffrorna ovanför finns för att kontrollräkna, inte för att spela.
Var den vanliga delningen står
Den här sidan förklarar undantaget. Det som ersätts — hel-, halv-, fjärdedels- och åttondelsnoter med sina pauser — står hos Notvärden. Vilket slag en takt över huvud taget har, och varför duolen bara dyker upp i vissa taktarter, står hos Taktarter.
Nottecken · Notvärden · Musiktermer
Anotona gör det åt dig
Fotografera ett notblad eller spela melodin — Anotona hittar tonarten, sätter noterna och transponerar dem till vilken tonart som helst. Gratis.
Se AnotonaVarje ton på den här sidan är uträknad, inte avskriven.